Vasaplan
Uppdragsgivare
Umeå kommun och Statens konstråd, i samarbete med Boverket, Riksantikvarieämbetet och Arkitektur- och Designcentrum
Projektgrupp
Åsa Drougge, Göran Lindberg, Stina Hellqvist. I samarbete med konstnär Beatrice Hansson
År
2014
Plats
Centrala staden, Umeå
Publicerat
Samlingsutställning; Aiming for Democratic Architecture, Svenska institutet/Sveriges arkitekter. Visat på bland annat: Center for Architecture och Van Alen Institute, New York 2017, Stockholms designvecka 2018, Svenska institutet, Paris 2019
Utställning; Väntans torg, Västerås konstmuseum 2019
Foto
Anders Karlén
Bildspel
Se bilder
Projektet är en konstnärlig undersökning av Vasaplan i Umeå. Platsen karaktäriseras av väntan och rörelse. Det finns en puls på Vasaplan, en ständig rörelse av bussar och människor som upprepar sig under dygnets och årets timmar. Under fem dagar i september 2014 placerade vi ut 400 pallar på Vasaplan, som allmänheten välkomnades att använda. Vårt mål var att försöka förstå hur händelser och fysiska tillägg på platsen förändrar hur vi ser på den och hur platsen används. Vi ville också undersöka hur medborgarna kan medverka till stadens konkreta utveckling på andra sätt än vi är vana vid i våra demokratiska planeringsprocesser. Att vi själva agerade i det offentliga rummet som medskapande öppnade för dialog och en vilja att delta. Olika händelser med pallarna avlöste varandra; vissa planerade och utformade av oss och andra mer spontana som gav medborgarna möjlighet att själva förändra platsen. Pallens rörelser över torget berättade för oss hur platsen används. Vi dokumenterade alla händelser och aktiviteter, möten med människor och deras reaktioner på projektet. Materialet satte vi samman, kategoriserade och organiserade i en ”skissbok”, som kan vara ett verktyg att använda i det fortsatta arbetet med den fysiska förändringen av Väntans torg – Vasaplan.
Något som blev tydligt för oss är att det tar tid att riktigt förstå en plats. Man måste bli ett med platsen, göra den till sin, ta den i besittning för att fullt ut se, förstå och erfara. Tid är en viktig faktor som ofta underskattas i de tidiga skedena i planeringsprocessen. Tidsaspekten är central också när man tänker på den enskilda människans egen relation till en plats. Minnen, historia och drömmar är ofta tätt sammankopplade med den fysiska verkligheten. Det finns ett värde för gemene man i kontinuiteten på en plats; att känna igen sig. Stadsrum bör tas till vara utifrån sina förutsättningar och kvaliteter, för att åstadkomma en stad för alla och en mångfald av olika miljöer.
Vasaplan upplevs som tillåtande, med en hög grad av offentlighet. Den domineras inte av kommers utan av resande. Dynamiken och intensiteten på Vasaplan är påtaglig, och skapar en stark urban känsla och intensitet. Ungdomar, pensionärer, en och annan på glid, nysvenskar och barnfamiljer samsas och gör platsen levande. För vissa kan det skapa en känsla av otrygghet, för andra vara spännande. Det finns en stor potential i det. I vår tid med stark segregation tenderar olika befolkningsgrupper att isoleras från varandra i olika områden. Rumslig isolering är ett av vår tids stora samhällsproblem, som visar sig i ekonomisk segregation. Isoleringen minskar antalet platser för möten mellan olika grupper av individer. Det är viktigt att värna vardagliga mötesplatser som inte är sorterade. Vasaplan är en sådan mötesplats.
